4

2005-08-02 Kinsale Irland

Hans och Milla startade vår segling mot Bangor kl 6 på lördagsmorgon. Emma och Stefan hade turen att ha sovmorgon, deras pass gick på först kl 10. Med tidvattnet som hjälp och motorn fick vi ibland upp farten till 10 knop. Segla gick tyvärr inte för det var helt bleke. Vi trodde det skulle ta oss 9 timmar men det gick på endast 6, tidvatten och strömmar kan vara till godo ibland. När vi angjort Bangor valde Emma och Stefan att mönstra av båten i två dagar. Vi tog bussen in till Belfast och letade upp ett billigt hostel. Sen gjorde vi stan och fick äntligen äta på Mc Donald som Emma längtat efter såååååå mycket. På kvällen passade vi på att gå på puben och festa loss lite. Vi hade vansinnigt roligt och Emma lyckades till och med bli av med en liten flis på tanden i ett barslagsmål (låter tusen gånger värre än det var). Milla och Hans valde att stanna i Bangor och fick se en tävling mellan olika säckpipsklaner. Tänk att man skall behöva åka till Nord Irland för att få se säckpipor. Dagen efter gick Emma och Stefan på bio för att sedan mötta upp Milla och Hans som tagit tåget in över dagen. Vädret var strålande och vi var alla nöjda med vårt besök i Belfast.

Dagen efter bestod av att få ordning på lite olika problem. Vi har ju hört från andra långseglare att det alltid finns något som man måste fixa på båten och det kan vi verkligen intyga. Nu hade vi tre problem, kilremmen till vattenpumpen, gasolregulatorn och batterierna. Gasolregulatorn visade sig omöjlig att få tag på och som tur är så funkar den oftast. Batterierna är helt döda och vi var tvungna att köpa 4 st nya. Kilremmen var tvungen att spännas men det gick att fixa med lite meck. Kl 17 kunde vi så äntligen kasta loss. Nu hade vi nästan ett dygns segling framför oss till Don Laoghaire i Irland. Det är en marina som ligger ganska nära Dublin så att vi kan åka dit och ta en titt. Seglingen gick som på räls och på natten såg vi hur mycket mareld som helst runt båten. Båten Grace med P-G och Mia som vi träffat i Bangor seglade med oss hela vägen. Dom skall också segla till Västindien och är med i vår segelklubb JRSK. Kl 16 på tisdagen kom vi fram något möra. Vi fick dock en chock när vi skulle betala hamnavgiften, 40 € natten. Men vad göra, Dublin kan man ju inte bara hoppa över. På kvällen gick vi strandpromenaden upp och ner och käkade glass.

På morgonen vaknade vi till strålande sol och efter frukost tog vi tåget in till Dublin. Vi delade på oss och Milla och Hans gick på konstmuseum, kyrkbesök, parkbesök med minnesplats för Oscar Wilde och pubbesök. Emma och Stefan valde att shoppa, gå på puben och titta på stan. Vi kom fram till samma slutsats, vilken trevlig stad. En stad vi kan tänka oss att besöka igen. Vi tog tåget tillbaka till båten och slappade, alla timmars promenad hade tagit musten ur oss.

Torsdagen startade med regn och rusk. Det blåste mycket så våra planer på att sticka kl 15 fick ändras. Vi var nu inblåsta för första gången och i den dyraste marinan till råga på allt. Emma och Stefan fick åka till en annan stad som heter Bray för att försöka köpa ny gasolregulator men den vi kom hem med passade oturligt nog inte. Detta kommer antagligen bli vår följetong, Blue Marlin och gasolregulatorn. Vädret lockade inte till långpromenader direkt men vi gjorde små utflykter i stan och Emma och Stefan gick på bio.

Fredagsmorgon visade sig inte från sin bästa sida och vi var oroliga att vi var tvungna att stanna en natt till. Emma och Stefan fördrev sin regniga dag på bion och Hans och Milla fixade i båten. Vid 17 tiden valde vi att segla trotts regn och 10 s/m. Det var ju inte den roligaste seglingen men det gick som på räls med strömmar som hjälpte oss fram i ca 8-9 knop. Vi fick även ett nytt fartrekord på 10,9 knop, inte så illa för Blue Marlin. Vi kom fram till Arklaw kl 22 och efter lite kvällsmat kröp vi till kojs. På morgonen gjorde vi stan och gick på stranden. På kvällen gick vi på puben och tog en öl.

På lördagsmorgon startade Emma och Stefan kl 6 och styrde mot Kilmore. Strömmarna var med oss och efter 10 timmar kom vi fram. I hamnen var det full kommers och vi fick senare reda på att det var livbåtarnasdag. Det var loppis, uppträdande och uppvisning av traktorer. I hamnen simmade fullt med sälar, dom var så tama att dom åt ur händerna på folk. En båt med en präst körde förbi och välsignade vår båt med vigvatten. Vi kollade runt och passade även på att kolla in på ett galleri. På kvällen gick vi naturligtvis på puben. När vi satt där kom våra vänner P-G och Mia från båten Grace in och vi tog en öl tillsammans.

På söndag gick vi vid 9 tiden för motor mot Kinsale, vårt slutmål på Irland. Vädret var strålande så vi passade på att ta upp alla madrasser och sängkläder för att torka ur allt det fuktiga. Vi fick även lagat vårt bomkapell som spruckit i sömmen. Det blev en lång dag för motor, hela 14 timmar. Vi kom fram vid 22 och vi letade efter en plats att ligga vid i mörkret. När vi väl fått en plats fick vi besök av en utter. Den sprang runt på bryggan och simmade runt båten och letade efter mat. Man slutar aldrig att förvånas över djurlivet här. Nu skall vi bunkra, fixa båten och invänta bra väder för att sedan dra över Biscaya. Det kommer bli en segling på minst fem dygn så det gäller att vara väl förberedd. Nästa brev kommer förhoppningsvis från soliga Spanien.

Vi hörs Emma, Stefan, Milla och Hans.

© Copyright s/y Blue Marlin