35


Australien 2009-05-07

Så var det då dags att segla vidare. På påskaftons morgon den 11 april, efter det att vi fyllt på med diesel och vatten bar det iväg. Målet var Great Keppel Island.

Månaden i Bundaberg hade gått fort. Bundaberg är ett förträfflig stad att vara i. Här finns det mesta som man behöver till en båt och livsmedelsaffärerna är stora och många. Bundaberg Port Marina är ett utmärkt ställe att klarera in i och att lämna båten över cyklonsäsongen. Något dyrt kanske men det finns fler alternativ. Midtown Marinas är en annan bra marina att lämna båten över cyklonsäsongen men då blir det i vattnet. Det gjorde vi och det fungerade alldeles förträffligt. Sen finns Bundaberg Slipway där man kan ta upp båten och fixa det mesta. Här kan man också lämna båten på land. Vi tog upp båten på Bundaberg Slipway för att bottenmåla. Vi gick in i traversen vid högvatten och drogs upp på land. Att högtryckstvätta och slipa samt måla tog 2 dagar och på natten till den tredje dagen vid högvatten var vi tillbaka i sjön igen.

Innan vi kunde ge oss iväg var vi tvungna att skaffa en ny dinge och snurra. Den gamla dingen var nu så mycket lagad att det inte fanns någon plats att sätta den nya lagningen på. Utombordaren var väldigt nyckfull på slutet så vi kunde inte lita på den. En hel del utgifter har det blivit här i Australien men det skall ju bli billigare i Indonesien. Vi har också anmält oss till Sail Indonesia. En organisation som gör en regatta genom Indonesien och på så sätt blir det enklare för oss att komma dit. Vi seglar i konvoj och alla myndigheter känner till detta och förhoppningsvis enklare för oss.

Seglingen till Great Keppel Island gick väldigt bra. Vi hade en sydostlig vind på mellan 8 – 12 m/s hela dagen och natten. I gryningen den 12 april kunde vi sikta öarna framför oss och kl 11.00 gick ankaret i. Vi hade seglat med 2 rev i storseglet och inrullad genua. Snittfarten hade varit 5,3 knop och seglad distans 136 dm. Det är vi nöjda med. Vi var lite trötta efter en relativt hård första segling på nästan 4 månader så vi gjorde inte så mycket mer än slappade i båten.

Nästa morgon kl. 06.00 tog vi upp ankaret och fortsatte mot Pearl Bay med samma segelföring som dagen innan eftersom vindarna var det samma. Vädret var lite mulet men vi förskonades från regn. Kl. 15.00 ankrade vi i viken och hade då seglat 47 dm. Detta var en fantastiskt fin vik med långa sandstränder och härlig grönskande sluttningar.

Morgonen därpå kl. 06.00 bar det iväg igen och på vägen ut ur viken bestämde vi att ta en annan väg. Vi höll inte tillräckligt långt ut från en ö utan gick på ett rev. Inte allvarligare än att vi med lätthet kunde backa tillbaka. Vi vände då och gick samma väg ut som vi kommit in. De säger här att det finns två kategorier seglare. De som har gått på ett rev och de som kommer att gå på ett rev. Nu tillhör vi den andra kategorin. Vinden hade nu mojnat något så vi seglade med bara ett rev i storen och utrullad genua. Vinden avtog snart alldeles så det var bara att starta motorn. Avstånden är långa här och man bör komma till ankarviken medan det är ljust så det är inte läge att slösegla utan man bör hålla ca 5 knop hela tiden. Tyvärr så kommer inte vinden tillbaka utan det blir motorgång resten av dagen. Kl. 16.30 ankrar vi i Middle Island i ögruppen Percy Island. Precis när vi skall ankra kommer ett riktigt skwall över oss och vräker ner regn och blåst. Det går som tur är snart över och vi kan ankra i lugn och ro. På morgon tar vi dingen i land och träffar några trevliga personer. På denna ö bodde en man som hette Andy. Han hade byggt ett skjul så långseglare kunde sitta där och umgås och grilla. Nu är Andy död men hans syster och svåger samt ett antal frivilliga var där och jobbade för att återställa stället i sitt ursprungliga skick. När vi sedan tar dingen för att utforska en liten flod får vi ett nytt regnväder över oss. Det regnar inte måttligt och vi blir snart genomblöta. Som tur är så är vädret varmt och när det regnat färdigt torkar vi snart upp.

Kl. 01.30 den 16 april lättar vi ankar för att ta oss till Mackay. Vi rullar ut genuan för att motorsegla i svaga vindar. På förmiddagen ökar vinden något till ca 5-6 m/s så vi sätter storen och stänger av motorn. Seglar gör vi fram till lunch men så tar vinden slut och vi får starta motorn igen. På vägen till Mackay ser vi i horisonten något mystiskt. När vi kommer närmare ser vi att det är en massa stora lastfartyg som ligger för ankar och väntar på att få lasta socker. Intill ligger en av Australiens största utskeppningshamn för socker. På eftermiddagen tar vi en plats i marinan och nästa dag blir det in till stan för att handla nya färskvaror. Vi passar också på att tvätta och på kvällen går vi på seglarklubben och tar en öl.

Den 18 april bär det iväg kl. 09.00. Vinden lyser med sin frånvaro så det blir motor en kortare sträcka. Vi går 27 d/m till en ö som heter Godsmith Island. Vi ankrar i viken strax efter lunch. Här lyser solen på oss och det är inte ett moln på himlen. Nästa dag är lika fin så vi ligger kvar och gör upptäcktsfärder på ön.

Kl. 8.15 drar vi vidare mot Whitsunday öarna. Kapten Cook upptäckte dessa öar på Pingstdagen så de fick namnet Pingstöarna. Hit var det 31 distansminuter och det var motorgång hela vägen. Vädret är med oss men inte vindarna. Kl. 14.15 gick ankaret i och vi låg i en fin vik med ett par båtar. Detta skall var en av de populäraste ankarplatserna och det besannades mot kvällen då det var 15 båtar uppankarde i viken. Nästa morgon tog vi dingen in till land och tog en promenad på 1 km till en annan vik. Vi såg en fin ödla på vägen samt en orm. Då Australien har de giftigaste och farligaste ormarna kollade vi inte upp denna orm om den var giftig eller ej utan höll oss på behörigt avstånd. Här ligger vi tre dagar och bara kopplar av. Vattnet är härligt men inte så klart som vi skulle önska oss och det beror på att det är starka tidvattenströmmar och dessa rör upp bottensediment och grumlar vattnet.

Den 23 april så går vi in till ett ställe som heter Shut bay och har tar vi en boj. När vi förtöjt ordentligt dingar vi in till land och tar bussen till ett köpcentrum där vi kan bunkra upp med färskvaror. När vi kommer tillbaka så är det ganska skvalpigt där vi ligger och vi beslutar att snabbt segla en 15 d/m till en annan bay som heter Airlie beach och här ligger vi bättre. Nästa morgon har vi svaga vindar så vi seglar bara till Gloushester island och ankrar för att nästa morgon kl.06.30 segla vidare till Magnetic island som ligger utanför Townswill. Hit var det 110 d/m och vi ankrade i Horseshoe bay kl. 12.00. Detta var en fin ankarvik. Dagen därpå tar vi en snabbfärja in till Townswill för att titta oss omkring. Detta är en sömnig stad och gav inte så mycket inspiration. Vi tog färjan tillbaka på eftermiddagen och var kvar i viken resten av tiden på Magnetic island.

Den 29 april kl.07.00 seglade vi vidare mot en ö som heter Orpheus. Här kunde vi ta en boj utan att betala för detta så det såg vi som ett plus. På kvällen kom det flockar av stora vita papegojor, sådana som Baretta hade i TV serien med samma namn, och förde ett herrans liv innan de kom till ro på sina sovpinnar i träden. Omkring oss har vi hela tiden stora havssköldpaddor och delfiner följer oss på vår segling. Här låg vi bara en natt och nästa morgon fortsatte vi till Dunk island. Detta var en fin ö med en Resort på och fina promenadstigar. Vi tog en långpromenad på drygt 6 km genom regnskogen. Det var skönt att röra på benen för det hade blivit mycket sittande den sista tiden. På kvällen började det blåsa och det blev väldigt skvalpigt på ankarplatsen. Vi kände inte för att ligga kvar en natt under sådana omständigheter utan kl. 18.00 drog vi upp ankaret och fortsatte vår segling norrut. Vindarna var nu betydligt hårdare, 10-15 m/s och vi gjorde god fart. Så bra fart att vi kom fram ett par timmar tidigare än beräknat men när vi började inseglingen till Cairns så kom gryningen. Vi behövde därför inte ankra i mörker bland alla ankarliggare utan vi kunde hitta en bra plats utanför marinan. Nu börjar jakten igen på reservdelar och färskvaror. Vi kommer att stanna här ett par dagar för att bland annat göra service på motorn. När man kommer till städer finns också tillfälle att vara lite kulturella. Här finns fina muséer och gallerier att titta på. På fredag skall vi ringa till Millas mamma som fyller 85 år och gratulera. Vi har också fått klartecken att deltaga i Sail Indonesia. Ett rally med ca. 120 båtar. På detta sätt blir det enklare för oss att klarera in i Indonesien, inget byråkratiskt krångel och inga mutor till tjänstemännen.

Seglingen utefter Australiens östkust har varit fantastisk hittills. Mängder med gröna öar och vita sandstränder. Djurlivet är fantastiskt. Både i luften och i vattnet. Fortsättningen blir nu lite kargare med färre ankarvikar och därmed längre seglingssträckor också.

Ha det bra tills vi hörs igen.
Milla o Hans på Blue Marlin

© Copyright s/y Blue Marlin