25

Panama City 2008-02-28

I Portobello var det sig likt. Här låg Harmony och Tarona när vi seglade in och flera andra båtar som vi kände igen sedan vi var här senast. Lite senare på eftermiddagen kom även Pamina in.

I Portobello tog vi tillfället att åka till Colon för att boka tid för upptagningen. Den dagen som vi skulle åka dit hade jag åkt på en magåkomma så jag fick stanna hemma. Milla tillsammans med Peter, Taimi och Torsten åkte dit och gjorde de ärenden som de skulle göra. Det skulle dröja ungefär 2 veckor innan vi kunde ta upp båten. Under tiden låg vi kvar i Portobello för det skulle bli karneval där. I Portobello så går karnevalen mycket ut på att driva bort djävlar. På kvällen kom de fram och var utklädda i fantasifulla dräkter och masker. De hade även piskor med sig som de slog efter människor som utmanade dem. Det var inga dåliga rapp som utdelades. Det syntes på de piskades ben som hade stora märken och även blodvite uppstod ibland. Denna folkfest med hela familjer ute på stan pågick i fem dagar. På dagarna var det dans på torget och för att det inte skulle vara för varmt så hade en stor tankbil med vatten som de sprutade på de dansande och på kvällen kom djävlarna fram. Sista dagen kom de kristna, utklädda i vita rockar, med kors framför sig, stänkandes vigvatten på djävlarna och omvände dem. Efter detta var festen slut. Nu var det också dags att segla ner till Colon för reparation.

Seglingen ner till Colon gick bra. Vi lämnade Portobello fredagen den 8 februari på morgonen. Vinden var lagom och vi hade inte speciellt höga vågor. Det första vi såg nar vi närmade oss Colon var alla stora fartyg som låg ankrade utanför och väntade på slussning genom kanalen. Nu gällde det att hitta infarten till Colon och det finns 2 st öppningar. Vi valde den östra och minsta för det verkade vara minst trafik den vägen. När vi började angöra passagen mötte vi naturligtvis ett fartyg på väg ut men vi gick utanför bojarna sa det fanns plats. Väl inne i hamnbassängen gällde det att leta upp ankringsplatsen och det var inte allt för svårt för har låg många båtar. Här är friska vindar men ankringen är bra och det är god hållbotten. Sol och blåst gör att vi har gott om ström hela tiden.

Nu gällde det att kolla upp så att upptagningen var vad vi hade kommit överens som. Måndag morgon kl. 12.00 skulle det ske. Dagen kom och klockslaget närmade sig. Jag ropade upp yacht cluben på VHF’n men fick besked att vänta lite. Jag väntade och väntade men hörde inget. Till slut blev jag uppkallad av, Carribee, båten som låg på slipen och fick besked att kl. 14.30 skulle han i sjön så efter det kunde jag komma upp. Vi tog tillfället i akt att gå in och fylla bränsleförrådet innan upptagningen. Vi fick i ca 200 liter diesel.

Klockan blev 14.30 men Carribee kom inte i sjön utan meddelades att de skulle sjösättas kl 14.30 istället. Kl. 15.30 kom de i sjön men tro inte att vi kunde komma upp. Nej då. Kl. 16.00 skulle vi tagas upp. Efter flera tidsförslag kom vi upp kl. 18.00.

Nästa dag på tisdag gick vi till företaget som skulle svetsa båten. De ställde upp med en gång och skicka med en förman till båten för att titta på skadan. Han fotograferade och mätte och skulle återkomma med prisförslag. Efter lunch dök han upp igen och lämnade offerten. 750 US dollar skulle det kosta. Det var mycket pengar men vi måste ju fixa detta så vi accepterade förslaget. Efter en timme dök det upp tre man. En slipade, en svetsade och en skötte det elektriska. Det är så det fungerar här nere. De var klara kl. 20.00 och hade gjort ett bra jobb.

Nästa dag skulle vi in till Panama city för att handla lite saker. På väg till busstationen mötte vi ett demonstrationståg. Dagen innan hade något fack demonstrerat och en arbetare hade blivit skjuten av en polis. Detta gjorde att det blev stora sammandrabbningar mellan polis och demonstranter så på väg in till Panama city fick bussen köra genom vägspärrar med brinnande bildäck och annan bråte. Det var lite kusligt för det förekom skottlossning och tårgasbeskjutning också. Hur som helst så avlöpte allt väl den dagen och vi fick handlat det vi skulle ha.

Nu började vårt arbete på båten. Botten slipades och grundades för att målas nästa dag som var fredag och då jag skulle sjösättas. Det skulle upp en ny båt efter oss och trots att vi blivit en dag försenad jobbade vi så mycket vi kunde för att komma i sjön. Vi skulle sjösättas efter lunch så kl. 13.00 var vi klara. Som så många gånger tidigare var det förseningar så vi kom inte i förrän kl. 08.00 nästa dag. Vi gick direkt ut till ankarplatsen och lade oss för ankar. Efter ett par dagar kom även Pamina in och ankrade.

Nu skulle det bunkras mat och allt skulle göras klart för kanalgenomfarten. Vår agent hette Tito och han tog med oss till alla instanser, kanalbolaget, tull och emigrationen och vi gjorde också klart hur många däck och linor vi skulle ha.

Kanalbolaget kom och mätte båten, visserligen 2 dagar senare än de lovat, och Tito lämnade 6 däck och fyra långa linor. Iväg till banken och betala kanalavgifter. 500 US dollar för genomfarten och 650 US dollar i depositionsavgift. Dagen bestämdes också till måndagen den 25 februari. Nu skall man ha fyra ”linehandlers” också. Torsten och Taimi på Pamina samt Peter på Harmony skulle ställa upp och så hade jag Milla.

Dagen för kanalgenomfarten kom och på eftermiddagen hämtade jag Harmony och Pamina så de kunde installera sig på vår båt. Kl. 18.30 tog vi upp ankaret och gick ut för att möta lotsen. Han kom ombord en halvtimme senare och vi gjorde oss klara för att följa efter amerikanskt krigsfartyg in i slussen. Slussningen gick till så att man förtöjde två eller tre båtar tillsammans med den största i mitten och de mindre på vara sin sida om den. I vårt fall förtöjde jag tillsammans med Roxy och vi två gick in tillsammans. Roxy som är den större båten skötte manövreringen och jag bara hängde på och hjälpte till lite med motorn där det behövdes. Speciella arbetare slängde ner en tunn lina till oss som våra ”linehandlers” tog emot och band fast våra linor vid så de kunde dragas upp och läggas fast runt pollarna i slussen. Sedan var det bara att ta hem på linorna när vi höjdes upp. Detta gjordes i tre slussar och sedan kom vi ut i Gatun lake som är en jättestor konstgjord sjö och hör förtöjde vi vid en boj över natten.

På morgonen tog vi oss ett uppfriskande bad i sjön och det var skönt att känna sötvattnet och tvålen löddrade bra. Efter detta kom en ny lots ombord kl. 07.00 och vi fortsatte färden. Den gick genom denna sjö som var mycket vacker och var också en nationalpark med forskningsstationer eftersom området varit skyddat i nästan 100 år. Alla öar vi såg var före detta toppar av berg som uppstått sedan man fyllt upp denna dal. Det stod gamla döda träd som stått så sedan de dränktes av allt vatten och gjort så i nästan 100 år.

Under vår färd till Pacific mötte vi stora fartyg fullastade med containrar och då gällde det för oss att hålla oss undan så de kunde manövrera utan problem. Vår lots gav oss anvisningar och all förflöt bra. Så var vi då framme vid den första slussen som vi skulle slussas ner igenom. Slussning ner gick också bra och gick till på samma sätt fast nu slussades vi neråt i stället tillsammans med Roxy så istället för att ta hem på linorna så släppte vi efter. När detta var klart så körde vi några sjömil och ankrade i Playita som ligger utanför Panama city och vi var ute på Stilla havet.

Nu skall de sista förberedelserna göras. Vi skall också hjälpa Crux som linehandlers att gå igenom kanalen så vi blir nog här i ca 2 veckor om inte vindarna ställer till det för oss. Målet är Galapagos och därefter ner till franska Polynesien.

Ha det bra tills vi hörs igen.

Milla o Hans på Blue Marlin.

© Copyright s/y Blue Marlin